Sorundanet Nynäshamns kommunparti  
Vi vill ta reda på möjligheterna med två moderna kommunala organisationer med fokus på Dig som invånare.

Vi vill ta reda på möjligheterna med två moderna kommunala organisationer med fokus på Dig som invånare.

Kommunerna Ösmo, Sorunda och Nynäshamn tvingades år 1974 att slås ihop. Samarbetet har fungerat dåligt; initiativ och resurser har snedfördelats. Utveckling och demokrati har blivit lidande.

Flera andra kommuner har haft en liknande situation och skapat nya kommunala organisationer. En  positiv utveckling, likvärdig resursfördelning, nöjdare invånare och bättre demokrati är erfarenheterna.

Flera andra kommuner har haft en liknande situation och skapat nya kommunala organisationer. En positiv utveckling, likvärdig resursfördelning, nöjdare invånare och bättre demokrati är erfarenheterna.

Alla är nöjda och ingen vill tillbaka till det gamla

Nykvarn och Trosa är två nya kommuner i vår närhet. Ta del av deras erfarenheter!

Erfarenheter från Nykvarn >
Erfarenheter från Trosa >

Att bilda nya kommuner - en sammanfattning

I Sverige har 12 andra kommunala organisationer haft liknande utmaningar som vi; dåligt samarbete, snedfördelning av resurser, långsam utveckling och en demokrati som upplevs som bristfällig. Därför har man utrett möjligheterna med att bilda två nya kommunala organisationer och sedan 1980 har 13 nya kommuner bildats. Erfarenheterna är mycket goda framförallt när det gäller demokrati, insyn och påverkan.

Mindre kommunala organisationer och närmare till invånarna gör att de kan lyssna bättre till invånarnas behov och önskemål och på så sätt leverera de tjänster som efterfrågas. Alla de kommuner som delat upp organisationen är mycket nöjda och ingen vill tillbaka till den gamla “storkommunen”. Detta är fakta och konstaterat i forskningen sedan länge.

Vi anser att det är självklart att utreda alla möjligheter för att förbättra den kommunala organisationen. En utredning av ändring av den administrativa indelningen av ett geografiskt område heter “indelningsändringsutredning”. Populärt kallas utredningen för “kommundelningsutredning” och genomförs av Kammarkollegiet. Utredningen visar om det blir bättre eller sämre och vad en delning kommer att kosta. Utredningen är ett beslutsunderlag. Visar utredningen att det blir sämre så lägger man den åt sidan. Då har utredningen givit en bra genomlysning av alla aspekter av den kommunala organisationen.

Visar utredningen att det blir bättre så är det naturligt att gå vidare i processen; antingen genom beslut i Kommunfullmäktige eller genom folkomröstning. Om nej-sägarna vinner så blir det ingen delning. Om ja-sägarna vinner så hamnar frågan hos regeringen som slutligen avgör.

En utredning handlar helt enkelt om att strukturerat pröva alla möjliga vägar för att förbättra!

Är det någon som säger nej till att undersöka möjligheterna att förbättra?

Frågor och svar

Varför ska man bilda två nya kommunala organisationer?

Erfarenheterna från nya kommunala organisationer är mycket positiva. Invånarna upplever att demokratin blir bättre genom en mindre organisation som ger kortare beslutsvägar, bättre insyn och bättre möjligheter att påverka.

Vad är en nybildning?

En nybildning är man skapar två nya kommunala organisationer av den gamla.

Hur går det till att bilda nya kommuner?

Först och främst måste tillräckligt många av kommunens invånare vilja veta mer om möjligheter och utmaningar. Då kan kommunen bestämma om en utredning. Om utredningen är positiv kan antingen en folkomröstning ske eller Kommunfullmäktige kan besluta. Slutligen är det dock regeringen som beslutar.

Vilka kommer att styra?

Om regeringen beslutar om en nybildning kommer de nya kommunernas invånare att få rösta i respektive kommun vid nästkommande val. De som bor i de nya kommunerna väljer då politiker bland alla partier till respektive kommuns fullmäktige.

Vad säger de förtroendevalda?

De förtroendevalda som har varit med och bildat en ny kommun är positiva och vill inte tillbaka till den gamla stora kommunen. Det gäller även de som var tveksamma till nybildningen. De som inte har egna erfarenheter är ofta skeptiska och oroliga för förändringar. De vet vad de har men inte vad de får och använder ofta negativa beskrivningar som att dela, slå sönder, trasa sönder och splittra. Många förtroendevalda har också en överdriven tro på stordrift och “centralisering”.

Hur blir de nya organisationerna?

Den befintliga kommunala organisationen kommer att bli två nya. Det finns möjligheter att göra båda dessa modernare och effektivare eftersom organisationerna får en nystart.

Kommer skatten behöva höjas?

Skatten beror inte på hur många invånare det finns i en kommun. Skatten beror i första hand på vilken servicenivå de nya kommunerna väljer. Utredningen kan visa om det blir en förändring av skatten.

Vad händer med vatten och avlopp, VA?

VA-planen i vår kommun utgår från stordrift och centralisering. Den måste anpassas till de olika kommundelarnas förutsättningar. Moderna, småskaliga och decentraliserade lösningar är resurseffektiva i stora delar av vår kommun. Vi kan förmodligen samarbeta med framförallt Haninge i de norra delarna.

Vad händer med sophantering / brandkår / ambulans?

Sophantering, brandkår och ambulans blir oförändrat. SRV återvinning ägs gemensamt av Södertörnskommunerna. Räddningstjänsten sköts av Södertörns Brandförsvarsförbund. Botkyrka, Haninge, Huddinge, Salem och vår kommun ingår i dessa sammanslutningar. De nya kommunerna bör givetvis vara med i dessa organisationer.

Behöver de nya kommunerna nyanställa?

De nya kommunerna kommer att behöva motsvarande personal som finns idag. Nuvarande personal kommer i all väsentlighet fördelas ut på de nya kommunerna. I huvudsak blir det ett byte av arbetsgivare.

Blir det vitalare demokrati med nya kommuner?

Ja, forskningen visar att demokratin kan bli mer deltagande än representativ.

Är det “rika” kommundelar som frigör sig?

Nej, det finns inga belägg för det i forskningen.

Påverkas omsorgen vid funktionshinder?

Kostnaderna för personliga assistenter är i huvudsak finansierad av staten (ca 80 procent) via den så kallade assistentersättningen. Det har inte så stor betydelse för den kommunala ekonomin eftersom vi har ett utjämningssystem beträffande omsorgen vid funktionshinder (LSS-utjämningen) som gör att kommuner med höga kostnader får täckning för eventuella merkostnader.

Vad händer med AB Nynäshamnsbostäder?

Alla som bor i Nynäshamnsbostäders hyresrätter kan bo kvar som vanligt. De nya kommunerna bildar nya bolag av det gamla. De nybildade bolagen tar över ansvaret för den verksamhet som bedrivs i respektive kommun.

Blir det dyrare färdtjänstresor?

Nej, färdtjänstresor blir inte dyrare. Det är resans längd som avgör priset - inte om man passerar en kommungräns.

Jag hittar inte det jag undrar över - hur gör jag?

Klicka på länken för frågeformulär och ställ Din fråga. Så snart vi får tid så besvarar vi den. Det kan ta några dagar - vi gör allt på vår fritid. Klicka här för frågeformulär >