Interpellation beträffande problematisk frånvaro i skolan

Sammanfattning

Elevers närvaro och studiero är avgörande för goda studieresultat. Bristande trygghet, stök och mobbning gör det svårt att koncentrera sig, vilket riskerar att leda till frånvaro. Statistik visar att endast cirka 37% av eleverna i årskurs 5 och 8 upplever att det sällan är stökigt, och bara runt 60% uppger att de får den hjälp de behöver under lektionerna. Tidiga stödinsatser är lagstadgade sedan juli 2024, men skillnader i resultat mellan skolor är stora.

I årskurs 6 når endast 71% av eleverna kunskapskraven i alla ämnen, och skillnaderna mellan skolor har ökat. Frånvaron är också ett stort problem: 440 elever har över 20% frånvaro, vilket motsvarar mer än en dag i veckan.

Måluppfyllelsen låg: endast 71,6% lämnar grundskolan med godkänt i alla ämnen, kanske beroende på kostnadseffektivitet i grundskolan (nettobesparing upp till 75 miljoner jämfört med liknande kommuner). Gymnasiet har ännu lägre resultat med 47% som tar examen inom tre år. Andra orsaker till frånvaro kan vara psykisk ohälsa, problem hemma, nätspel, sociala medier och pandemins efterverkningar.

Bakgrund

En grundläggande faktor för att elever ska uppnå goda studieresultat är att de är i skolan och tar del av undervisningen. Det finns många faktorer som påverkar om eleverna inte går till skolan eller inte, men bristande trygghet och studiero är en faktor. Om man inte kan koncentrera sig på lektionerna för att det är för mycket stök runt omkring och för mycket oväsen, då blir skolan en plåga. Om det är bristande trygghet och studiero eller om man till och med blir utsatt för mobbning, är det svårt att koncentrera sig och det krävs mycket egen vilja för att ändå gå till skolan. Statistiken i Kolada,¹ där man kan jämföra resultat från olika kommuner, visar att i vår kommun är det oroande få, 37,4% av eleverna i årskurs 5 och 36,6% i årskurs 8 som uppger att det “Aldrig” eller “Sällan” är så stökigt att eleverna inte kan koncentrera sig.

Om man inte får hjälp och stöd när man behöver det, minskar motivationen att gå till skolan och att lära sig och ju mer man kommer efter för att man inte förstår, desto svårare blir det och desto längre tid tar det att komma ifatt. Från och med 1 juli 2024 infördes en garanti för tidiga stödinsatser även inom anpassad grundskola. Trots denna garanti, visar statistiken i Kolada att det i vår kommun endast är 61,9% av eleverna i årskurs 5 och 56,5% av eleverna i årskurs 8 som svarar att de “Alltid” eller “Ofta” får den hjälp de behöver under lektionerna. Ju längre tiden går när en elev inte kan läsa, skriva eller räkna, desto mer kommer eleven efter. Redan i årskurs 3 är det 12,2% skillnad på nationella proven i matematik och 10% skillnad i svenska mellan våra kommunala skolor.

När man kommer längre upp i årskurserna, ställs högre krav på att man också själv ska kunna läsa sig till information som man ska bearbeta på olika sätt för att omvandla till kunskap. Kan man inte läsa, missar man i princip alla ämnen. Att gå till skolan varje dag och känna att man inte kan, är en orsak till att man kanske till slut inte går dit alls.

Ett problem i vår kommun är att andelen elever som går ut årskurs 6 utan minst betyg E i alla ämnen är alldeles för låg: 71% läsåret 2023/2024. Dessutom är det stor skillnad i resultat mellan våra kommunala skolor beträffande elever som uppnår kunskapskraven (A-E) i alla ämnen. Som exempel kan nämnas att skillnaden i resultat mellan skolor som har årskurs 6 har ökat från 21,4 procentenheter läsåret 2022/23 till 36,9 procentenheter läsåret 2023/24. I årskurs 9 är det dessutom 29,1% skillnad när det gäller att uppnå kunskapskraven (A-E) mellan vår kommuns kommunala skolor. Vi kan även se samma problem i vårt kommunala gymnasium, eftersom endast 48,4% får sin gymnasieexamen inom fyra år, trots att gymnasiet är treårigt.

Sedan finns naturligtvis många andra orsaker också till att man inte går till skolan, som att man inte mår bra, har problem hemma, sitter uppe och spelar på nätterna eller är utsatt på sociala medier med mera. Det finns nog också fortfarande sviter kvar efter pandemin 2020-2021.

I vår kommun är det år 2025 440 elever som har en frånvaro från grundskolan på över 20%. För att sätta det i ett perspektiv innebär det att det är 440 elever som är borta från den obligatoriska grundskolan mer än en dag i veckan. 440 elever är 100 fler elever än det är i de nu två ihopslagna skolorna Kyrkskolan och Sunnerbyskolan, som är 340 elever tillsammans.

vår kommun har vi en mycket kostnadseffektiv grundskola. Om man tittar på nettokostnadsavvikelsen, det vill säga vad grundskolan skulle ha kostat i en annan jämförbar kommun, är nettokostnadsavvikelsen för 2019 - 36 miljoner. I en annan jämförbar kommun skulle grundskolans verksamhet alltså ha kostad 36 miljoner mer. För 2020 är nettokostnadsavvikelsen - 38 miljoner, för 2021 är - 33 miljoner, för 2022 är det - 48 miljoner, för 2023 är det - 69 miljoner och för 2024 är det - 75 miljoner.

Med de ovan nämnda förutsättningarna, är det svårt för alla elever att nå målen, det vill säga lämna grundskolan med minst betyget godkänd i alla ämnen. År 2024/25 var det enligt Skolverkets statistik endast 71,6% av eleverna som lyckades med att lämna grundskolan med minst betyget godkänd i alla ämnen. Problemen med hög frånvaro i grundskolan syns även på resultaten i vår gymnasieskola. Enligt statistiken i Kolada, var det endast 47% av eleverna i vår kommunala gymnasieskola som tog examen inom tre år (gymnasieskolan är 3-årig).

Mot bakgrund av ovanstående, önskar jag ställa följande frågor till barn- och utbildningsnämndens ordförande Mikael Persson, tillika kommunalråd:

Hur arbetar du som barn- och utbildningsnämndens ordförande för att åtgärda att det är så många som 440 elever i grundskolan som har över 20% problematisk frånvaro?
Hur ser statistiken ut för åren 2020-2024? Har det varit färre eller fler elever i grundskolan som är frånvarande mer än 20%?
Vad händer om en elev är frånvarande mer än 20%? Vad krävs för att skolan ska reagera och kan du beskriva processen?
Arbetar alla vår kommuns kommunala skolor på samma sätt? Vilka är i så fall metoderna och vilka varianter finns det?
1. Vilket stöd har skolorna idag från förvaltningen för att få tillbaka dessa elever till skolan?
2. Hur har stödet sett ut historiskt, 2020-2024?

För Sorundanet Nynäshamns kommunparti

Lena Dafgård
Ledamot i Kommunfullmäktige,
i Barn- och utbildningsnämnden,
samt i Kommunstyrelsen

Läs hela dokumentet som PDF

Hämta och läs som PDF Här kan Du hämta hela dokumentet som PDF-fil… (läs mer)

____________________________
¹ https://www.kolada.se/om-oss/om-rka-och-kolada/