Nynäshamns kommun
Diarienummer KS/2018/0299/212
Västerby 2024-10-01
Remissvar - förslag till ny översiktsplan
Sorundanet Nynäshamns kommunparti ber att få inkomma med följande remissvar rörande rubricerad handling. Vi välkomnar ambitionen att utveckla hela Nynäshamns kommun till en attraktiv kommun.
Urban norm
Vi menar att förslaget till ny översiktsplan i hög grad fortfarande utgår från en urban norm, vilket innebär att hela förslaget har samhället Nynäshamn som utgångspunkt och som ideal och norm. Detta gör att helt orimliga krav ställs på eventuell ny bebyggelse på de storstadsnära landsbygderna. Sorundanet upplever att många texter i översiktsplanen signalerar att landsbygderna inte har något egenvärde utan bara ska finnas till viss del och i mindre skala för att tillgodose andras intressen.
Storstadsnära landsbygder och skärgård
De storstadsnära landsbygderna i vår kommun och skärgården behandlas genomgående tillsammans i översiktsplanen. Det är olyckligt, eftersom det är helt olika villkor och förutsättningar på landsbygderna, där skärgården är en typ av landsbygd.
Cirka hälften av vår kommuns invånare, det vill säga 15 000 invånare, upplever troligtvis att de bor på en storstadsnära landsbygd, oavsett om de bor i en tätort, i en småort, i en mindre by eller i ett enskilt hus.
Landsbygden har stor variation och därför bör man hellre skriva landsbygderna i stället för landsbygden. Genom att landsbygderna och skärgården slås ihop i översiktsplanen, blir det också missvisande formuleringar för landsbygderna att: “Delar av landsbygden och skärgården är otillgänglig och svår att försörja med vägar och allmänna kommunikationer.” (s. 55). Ett annat exempel på att det uppstår problem när landsbygderna och skärgården behandlas tillsammans finns på sidan 56. Denna skrivning i översiktsplanen omöjliggör i princip all byggnation på landsbygderna, om samtliga krav ska vara uppfyllda: “Ny bebyggelse på landsbygden eller i skärgården anses vara lämpligt när den uppfyller godtagbara VA-lösningar, tillgänglighet till kollektivtrafik, god tillgänglighet till vägnätet i området samt god trafiksäkerhet och tillgång till offentlig service. Ny bebyggelse ska också ta hänsyn till samhällsekonomiska konsekvenser, värdefulla natur- eller kulturmiljöer och risk för översvämning, ras eller skred.” Dessutom: “Ny enstaka bebyggelse på landsbygden ska huvudsakligen tillkomma i anslutning till befintlig sammanhållen bebyggelse.” (s. 56).
God tillgänglighet till kollektivtrafiken
Definitionen av god tillgänglighet till kollektivtrafiken innebär utmaningar i stora delar av vår kommun. Det är få platser på de storstadsnära landsbygderna där boende / förvärvsarbetande har mindre än 700 meter till busshållplats respektive 1 000 meter till pendeltågsstation fågelvägen. Utanför tätorten Nynäshamn, finns det bara två pendeltågsstationer i vår kommun. Detta är ett urbant perspektiv och för högt ställda krav. Dessa definitionerna av god tillgänglighet kan fungera i Stockholms innerstad, men inte i en landsbygdskommun som vår kommun. Särskilt inte, om man tänker på att barn som är sex år bara får skolskjuts, om avståndet mellan hemmet och skolan är minst 3 km (kortaste promenadväg).
Friluftsliv
På sidan 100 tolkar vi det också som ett urbant perspektiv: “Utövandet av friluftsliv och naturupplevelser avtar med avståndet från tätorten.” Här måste man ha utgått ifrån att man bor i tätorten och inte på landsbygderna. På landsbygderna har man fördelen att bara kunna gå ut genom dörren och komma direkt ut i naturen utan att åka bil, använda kollektivtrafik eller cykla.
Cykelturism
Flera gånger nämns cykelturism, till exempel på sidan 25, men en förutsättning för cykelturism är att det finns gång- och cykelvägar, vilket nästan saknas helt på landsbygderna i vår kommun. Det är bra att gång- och cykelstråk Spångbro-Ösmo, Grödby-Sunnerby och Grödby-Segersäng tas upp, men för att gång- och cykelbanor ska kunna byggas förutsätts en samfinansiering med Trafikverket. Det som inte nämns, men som också är ett stort behov är gång- och cykelväg utmed väg 225 mellan Spångbro och Frölunda, då skolbarnen måste gå i diket för att komma till och från busshållplatsen för att åka till skolan.
Yrkesfisket
Yrkesfiske och yrkesfisket nämns 20 gånger, trots att det nog inte finns någon längre som försörjer sig på yrkesfiske.
Planering för verksamhetsfastigheter
Vidare saknar vi planering för skolor, förskolor, trygghets- och äldreboenden samt LSS-boenden i de avsnitt som behandlar olika kommundelar, som till exempel Nynäshamn, Ösmo, Sunnerby-Spångbro och Stora Vika. I samhället Nynäshamn finns inte så mycket mark kvar som kommunen äger, så det är otroligt viktigt att en planering startas så tidigt som möjligt för var verksamhetsfastigheter ska ligga.
Segersäng
På sidan 39 tas Segersäng upp. Där nämns en eventuell skola på tre ställen och eftersom man redan har konstaterat att det inte är lämpligt att bygga en skola vid Tärnån inom strandskyddat område, bör denna text ses över och uppdateras.
Grödby
Antalet invånare i Grödby, Fagersjö, Valsta, Trollstamalm och nya Norr Enby har vuxit till cirka 900 invånare och inte 600 personer som det står i översiktsplanen på sidan 48. Där nämns också: “En nedlagd grustäkt sydväst om Grödby är planlagd för bostäder och byggs nu ut.” Nästan alla bostäder är redan byggda och i merparten av dessa har kommuninvånare redan flyttat in.
Farliga trafiksituationer
På sidan 40, nämns att det finns en hög andel genomfartstrafik på väg 546 genom Segersäng “och även tung trafik till Grödby och omgivande landsbygd.” Det är en missuppfattning. Den tunga trafiken går genom Grödby, som saknar såväl trottoar som belysning, och inte till Grödby.
Väg 574 Sjöviksvägen har en hög andel tung trafik, som det står i översiktsplanen, vilket den vägen absolut inte är anpassad för. Vi kan därför inte se att verksamhetsområdet vid hamnen i Stora Vika ska kunna utvecklas vidare, om inte stora trafiksäkerhetsåtgärder vidtas.
Omslag och foton
Vi har svårt att förstå vad omslagets grafiska utformning ska kommunicera - vi föreslår att omslagets grafiska form ses över, renodlas och förbättras. Många av de foton/bilder som används i översiktsplanen har ingenting alls att göra med angränsande text. Om foton/bilder används, föreslår vi att text och foton/bilder stämmer överens, så att foton/bilder används som en illustration till texten och inte endast som en dekoration som kan bli missvisande.
Terminologi
På ett flertal ställen används begreppet “socken”. Begreppet “socken” användes fram till 1862 som administrativt begrepp för fattigvård och skola som organiserades av kyrkan. 1862 genomfördes den så kallade kommunreformen och därefter är den rätta administrativa benämningen kommun.
Sedan 1971 saknar begreppet “stad” rättsstatus i Sverige, men begreppet används emellanåt ändå som beteckning på de tidigare stadskommunerna eller på de 133 kommuner som under historien innehaft stadsprivilegier. Nynäshamn var tidigare en köping och ombildades 1946 och var då Sveriges till invånarantalet minsta stad. Nynäshamns stad ombildades 1 januari 1971 till Nynäshamns kommun.
Vi ifrågasätter skrivningarna som handlar om Ösmo: “småstadsbebyggelse” och “trädgårdsstadens principer”, då Ösmo inte är en stad.
Kommundelar
Texten refererar till “kommundelar” och “kommundelarna” men ingenstans definieras dessa. Rimligen borde kommundelarna benämnas med namn och visas på en karta för att öka förståelsen och undvika missförstånd. Vår kommun består av fyra kommuner som blivit ihopslagna och numera kallas kommundelar; Ösmo, Torö, Sorunda och Nynäshamn.
Tätorter
Vår kommun har nio tätorter; Ösmo, Stora Vika, Spångbro-Sunnerby, Segersäng, Oxnö och Svärdsö, Nynäshamn, Landfjärden, Lidatorp och Klövsta samt Grödby. Kartan på sidan 17 saknar tre av tätorterna.
Småorter
Vår kommun har 21 småorter; Överfors, Söderängstorp, Lundby, Lyngsta fritidsområde, Berga, Grimsta, Lisökalv, Stora Sundby, Fagersjö, Österby och Söderby kvarn, Sittesta, Norudden, Ristomta, Rydsberg, Lyngsta, Svalsta, Norsbol, Fors, Sandvik, Ekeby, Rosendal och Högelund.
Hamnar
Under 2.3 Regionala och mellankommunala intressen, nämns de båda hamnarna Stockholm Norvik och Nynäshamns hamn med fördelar som kort insegling och transportanslutningar både via väg 73 och Nynäsbanan, som ska utgöra ett logistiskt nav av intresse för hela regionen. Problemet är att det inte räcker med att det fungerar till havs. En hamn behöver också ha en infrastruktur på land och detta saknas till stor del. Merparten av godset till och från hamnarna åker inte via väg 73 utan transporteras i stället via väg 225, som inte på något sätt är anpassad för godstrafik i den här omfattningen. Nynäsbanan saknar helt betydelse för godstrafik, eftersom det inte längre går några godståg till och från Norvik.
I översiktsplanen står det att: “Kommunen ska också verka för att möjliggöra överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart och för elektrifieringen av hamnarna i kommunen.” (s. 29). Det är marknaden som bestämmer hur godset ska färdas och inte kommunen, men däremot kan kommunen införa bestämmelser om att el ska användas när båtarna ligger i hamn, vilket vore mycket bra. Järnväg och sjöfart nämns på flera ställen, till exempel på sidan 115, men det går inga godståg längre på Nynäsbanan och experimentet med pråmar varade inte länge. Kommunen kan inte påverka detta utan det är marknadskrafterna som avgör.
Vansta verksamhetsområdet
Vansta verksamhetsområdet nämns flera gånger som ett möjligt utvecklingsområde för verksamheter, men idén att utvidga Vansta verksamhetsområde har lagts ner. Det är bra om man uppdaterar översiktsplanen och tar bort Vansta som utvecklingsområde, till exempel på sidan 36, 38 och 78.
Vatten och avlopp, VA
Som tidigare nämnts under rubriken småorter så finns det 21 småorter i vår kommun. Invånare i flertalet av dessa småorter kan komma att kräva kommunalt vatten och avlopp enligt paragraf 6 i Lagen om allmänna vattentjänster, LAV. Eftersom kostnaderna är betydande bedömer vi att vår kommun bör initiera och driva en dialog med berörda fastighetsägare för att undersöka moderna VA-lösningar och samfälligheter.
Laddinfrastruktur
Stycket rörande laddinfrastrukur på sidan 121 föreslås uppdateras i sin helhet. Den avgörande faktorn för en omställning till en fossilfri fordonsflotta är möjligheten att kunna ladda sitt elfordon nattetid vid hemmet. Detta är en stor utmaning för de som bor i flerbostadshus utan egen dedikerad parkeringsplats.1 Texten behöver även uppdateras med den nya lagen om krav på minst en laddplats på en parkeringsplats med över 20 p-platser.
För Sorundanet Nynäshamns kommunparti
Lena Dafgård
Ledamot i Kommunfullmäktige
Per Ranch
Ledamot i Kommunfullmäktige
Läs hela dokumentet som PDF
Här kan Du hämta hela dokumentet som PDF-fil… (läs mer)