Interpellation angående miljöfarlig verksamhet i Stora Vika

Bakgrund

Att samhället Stora Vika har en stor potential vet alla som varit där. Platsen har dock varit utsatt för omfattande miljöpåverkan från flera olika verksamheter under lång tid. Nu planeras ytterligare en miljöpåverkande verksamhet.

Kalkbrytningen började 1949 och fabriken var då en av världens största och modernaste med en kapacitet på cirka 1 200 ton cement per dygn. Stora Vika fortsatte att växa och kom att stå på topp under framförallt 1950- och 1960-talen. 1952 invigdes affären med tillhörande postkontor och 1955 stod den egna skolan färdig med plats för 400 elever. Invånarantalet var då 1000 personer. Under 1970-talet började den stora cementfabriken bli dyr i drift. Cementen tillverkades enligt den s.k. våtmetoden, vilken var mycket energikrävande. Till sist gjorde konkurrensen från bland annat polsk betongindustri att anläggningen i Stora Vika blev olönsam. Vid årsskiftet 1980/1981 lades tillverkning ned. Efter nedläggningen stod fabriken tom i många år. Kalkbrottet vattenfylldes så småningom och kom att bilda en konstgjord sjö av ganska stora mått. Följande verksamheter med stor miljöpåverkan som har funnits i Stora Vika:

Skånska Cementgjuteriet, numera Heidelberg Cement - 600 000 ton kalksten, 50 000 ton lera, 80 000 ton kol och 45 miljoner kilowattimmar förbrukades årligen i verksamheten.
Nycol - Tillverkning av kolbränsle i pulver- och slurryform, kolslurry
Rondeco, senare Bedminster - kompostering av hushållsopor, slutade med konkurs. Tog dagligen emot 70 ton avfall. Även flisning av kreosotimpregnerade järnvägsslipers.
Talloil - Tillverkning av biooljor, bland annat tallbecksolja, i dagbrottet och fabriksbyggnaderna. Tallolja är en restprodukt vid tillverkning av pappersmassa enligt sulfatprocessen.
Stockholms Bulkhamn - mellanlagring av byggavfall.

Stora Vika är inte bara industrihistoriskt intressant; Stora Vika planerades som ett mönstersamhälle av arkitekten Gustaf Lettström och gästas regelbundet av arkitekter och studenter. Kalkbrottet bjuder idag på stora skönhetsvärden och naturvärden; tack vare den kalkrika marken trivs ett stort antal fjärilsarter. För närvarande pågår en miljöprövning för att tillåta hantering och lagring av avfallsklassade massor.

Mot bakgrund av ovanstående önskar vi ställa följande frågor till ordförande i samhällsbyggnadsnämnden:

Vad är kommunens inställning till den planerade verksamheten?
Finns det eller planerar kommunen en inventering av hela Stora Vika inklusive kalkbrott, fabrik och fabriksområde, soptipp, VA-lösning och angränsande havsvik?
Om inte en inventering finns, skulle kommunen bryta mot lagen om en sådan inventering gjordes?
Finns det anledning att tro att miljöskadliga ämnen och gifter finns kvar från tidigare verksamheter?
Med tanke på ovanstående; är det ofarligt att bo i Stora Vika för nuvarande och kommande generationer?
Nynäshamns kommun är en ekokommun. Hur går det ihop med den miljöpåverkan som finns och som kan tillkomma?

För Sorundanet Nynäshamns kommunparti

Lena Dafgård
Fullmäktigeledamot