Kommunsfullmäktige
Nynäshamns kommun

Västerby 2024-11-19

Interpellation till Barn- och utbildningsnämndens ord­förande beträffande bristande likvärdighet i vår kommuns kommunala skolor

Bakgrund

I en artikel i Dagens Samhälle (SKR:s tidning)¹ den 15 augusti 2024, 1 får vi veta att det är tre kommuner i Sverige som driver landets mest kostnads­effektiva skola. Det är Järfälla, Täby och Nynäshamns kommuner. I Nynäshamn ligger andelen skolbarn nära rikssnittet och därför beräknar utjämnings­systemet en förväntad kostnad för Nynäshamns kommun, den så kallade referenskostnaden, som är helt genomsnittlig: 13 946 kronor per invånare. Men Nynäshamns kommuns faktiska kostnader landade nära 16 procent lägre än så. Det betyder att vår kommun lade 68 miljoner mindre på sin grundskola än förväntat.

I tidningen Dagens Samhälle, är Mikael Persson (L) vice ordförande i kommun­styrelsen och ordförande i barn- och utbildningsnämnden intervjuad och han är nöjd:

“- Ja, i grunden är det ett jättefint betyg att vara kostnadseffektiv. Så länge man levererar ett bra resultat också. Det är ju egentligen det som är det viktigaste.”
“Och Nynäshamn kan det, menar han.” “- Hemligheten är nog höga ambitioner, lite pengar ochduktiga medarbetare, konstaterar han.”

I Skollagen står det att: “Undervisningen ska anpassas till varje elevs förut­sättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig (vår fetstil), oavsett var i landet den anordnas. Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen.”²

En nyligen publicerad rapport från Skolverket, publicerad i november 2024, visar att elever som lämnar grundskolan med slutbetyg F i matematik även tidigare under skolgången har haft svårt att nå målen i matematik. Trots detta har få av dessa elever fått särskilt stöd under en längre tid. Rapporten visar också att det är godkänt betyg i just matematik som ofta saknas för elever som lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasieskolans nationella program.

Under budgetarbetet har vi i Sorundanet Nynäshamns kommunparti tittat på skillnader i resultat mellan vår kommuns kommunala skolor. Vi har valt att undersöka resultaten på de nationella proven, eftersom de genomförs på samma sätt i hela Sverige. I våra jämförelser har vi också hittat stora skillnader i resultat mellan vår kommuns kommunala skolor gällande fullständiga betyg i årskurs 6.

Nedan finns några exempel på stora skillnader mellan vår kommuns kommunala skolor:

	Skillnader i likvärdighet gällande resultat för nationella prov i matematik och svenska i årskurs 3 (Nedan finns endast resultaten under Alliansens styre).
	År 2022/23	Ma: 9,6 procentenheter	Sv: 7,7 procentenheter
	År 2021/22	Ma: 9,6 procentenheter	Sv: 7,7 procentenheter
	År 2020/21	-        -	(Inga nationella prov p.g.a. pandemin)
	År 2019/20	-        -	(Inga nationella prov p.g.a. pandemin)
	År 2021/22	Ma: 26 procentenheter	Sv: 12,5 procentenheter
	Av åtta prov i matematik skiljer sig resultatet mellan våra kommunala skolor med 23,3 procentenheter. Tilläggas kan att i en skola i vår kommun är det bara 49% som har klarat provet skriftliga räknemetoder - addition och subtraktion medan det i andra skolor är 100% som har klarat samma moment. Addition och subtraktion måste anses vara mycket viktiga baskunskaper, som både är mycket användbara och som är en viktig grund för kunskaper i matematik i allmänhet.
	Skillnader i likvärdighet gällande elevers resultat i årskurs 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen (Nedan finns endast resultaten under Alliansens styre).
	År 2022/23	45,9 procentenheter
	År 2021/22	21,4 procentenheter
	År 2020/21	31,5 procentenheter
	År 2019/20	34,4 procentenheter
	År 2021/22	30,4 procentenheter

Mot bakgrund av ovanstående, önskar jag ställa följande frågor till barn- och utbildningsnämndens ordförande tillika kommunalråd:

1. Som ordförande i barn- och utbildningsnämnden är du högst ansvarig för de skillnader som finns när man jämför resultaten mellan vår kommuns kommunala skolor på de nationella proven i årskurs 3.
    
   1. Hur ser du på att det är så här stora skillnader i resultat som 23,3 procentenheter på de nationella proven i matematik mellan våra kommunala skolor redan i årskurs 3?
       
   2. Vad är orsakerna till dessa stora skillnader redan i årskurs 3?
       
   3. Om bara 49% av eleverna i årskurs 3 i en av våra kommunala skolor har klarat provet som handlar om skriftliga räknemetoder - addition och subtraktion är det synnerligen allvarligt. Vilka åtgärder har du vidtagit för att det inte ska vara så här stora skillnader?
       
   4. Om resultatet från Skolverkets rapport även stämmer in på eleverna i vår kommuns kommunala skolor är det akut att sätta in hjälp och stöd för elever som inte når målen på nationella prov i matematik. Vilka åtgärder har du vidtagit för att eleverna ska få stöd och hjälp?
       
2. Som ordförande i barn- och utbildningsnämnden är du också högst ansvarig för de skillnader som finns mellan vår kommuns kommunala skolor när man jämför elevers resultat i årskurs 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen.
    
   1. Vilka är orsakerna till dessa stora skillnader på 45,9 procentenheter mellan vår kommuns kommunala skolor när det gäller elever i årskurs 6 som har uppnått kunskapskraven i alla ämnen?
       
   2. Vilka åtgärder har du som ordförande i barn- och utbildningsnämnden vidtagit för att uppfylla Skollagens krav att vår kommuns kommunala skolor ska ha likvärdiga resultat, oavsett i vilken skola eleverna går i?
       
3. Vår kommun är en av tre kommuner i Sverige med lägst kostnader för skolan. Vi har lagt 68 miljoner kronor mindre på skolan än förväntat. I intervjun i Dagens Samhälle, berättade du att
   “- Ja, i grunden är det ett jättefint betyg att vara kostnadseffektiv. Så länge man levererar ett bra resultat också. Det är ju egentligen det som är det viktigaste.”
   “- Och Nynäshamn kan det”, säger du “- Hemligheten är nog höga ambitioner, lite pengar och duktiga medarbetare”, konstaterar du i artikeln i Dagens Samhälle.
    
   Tycker du att Nynäshamns kommun levererar ett bra resultat när det är så stora skillnader i resultat mellan vår kommuns kommunala skolor?
    
4. Om man skulle fråga vår kommuns skattebetalare vad de helst vill ha vilket tror du att skattebetalarna helst skulle välja, a eller b?
    
   1. att vi är en av tre kommuner i Sverige som är mest kostnadseffektiv eller
       
   2. att vår kommuns kommunala skolor är likvärdiga och att eleverna har goda studieresultat
       

För Sorundanet Nynäshamns kommunparti

 

 

Lena Dafgård
Ledamot i Kommunfullmäktige,
i Barn- och utbildningsnämnden
samt i Kommunstyrelsen

---

 

Läs hela interpellationen som PDF