Kommunfullmäktige
Nynäshamns kommun

Västerby 2021-03-09

Motion rörande utbildning i “territoriell maktordning och urban norm”

Bakgrund

Vi i Sorundanet Nynäshamns kommunparti vill se en framtid där alla platser och människor tillåts berika hela vår kommun utifrån olika förutsättningar och värden. Vi vill att hela vår kommun är den attraktiva platsen där alla vill växa upp, leva och bli gamla.

Vår kommun är en utpräglad storstadsnära landsbygdskommun dit många storstadsbor väljer att flytta för att bo och leva nära naturen. Trots detta upplever vi ofta att förtroendevalda och tjänstepersoner har begränsad förståelse för, inte har tillräckliga kunskaper om och är ovana vid att resonera kring landsbygdens möjligheter och utmaningar. Detta har också blivit tydligt i resonemangen kring den nya översiktsplanen, ÖP:n. Utgångspunkten är att “staden” är normen, d.v.s. idealet. “Staden” är det eftersträvansvärda och om det inte stämmer med hur det ser ut och fungerar i “staden”, då är det landsbygden som det är fel på. Till exempel, om det är mer än en km till pendeltåget, då kan man inte bygga där och om det är 1-2 km till mataffären, då går det inte heller att bygga där o.s.v. I resonemangen står “staden” för det hållbara och goda livet.

I dagens forskning finns en teoribildning om territoriell maktordning vars utgångspunkt är att staden är norm. Teoribildningen kan jämföras med genusordningen då det rör sig om maktstrukturer som gynnar en viss grupp av platser och därmed en viss grupp av människor. Makt förstås ofta som resurser, men makt kan också handla om möjligheterna att sätta dagordningen för vilka frågor som ska diskuteras och vilka beslut som ska tas. Makt kan även handla om tolkningsföreträde, om att avgöra vad som är möjligt att ifrågasätta och vad som är så normalt att det nästan inte går att diskutera. Se bilaga 1 för mer info.

Flera forskningsrapporter visar hur territoriell maktordning och urban norm menligt skadar utvecklingen av landsbygden generellt. ^{1, 2} Vi bedömer att även vår kommun skadas och hindras i sin utveckling, varför vi vill att förtroendevalda och tjänstepersoner får möjlighet att utbilda sig rörande territoriell maktordning och urban norm samt normkritiskt tänkande. Detta kan ske i seminarieform med föreläsning och praktiska övningar.

Syfte

Syftet med motionen är att förbättra utvecklingen av hela vår kommun genom att förtroendevalda och tjänstepersoner får kunskap, förståelse och medvetenhet rörande territoriell maktordning och urban norm samt verktyg för normkritiskt tänkande.

Yrkande

Vi yrkar:

1. att samtliga förtroendevalda och tjänstepersoner utbildas i territoriell maktordning och urban norm samt normkritiskt tänkande t.ex. i seminarieform med föreläsning och praktiska övningar.

För Sorundanet Nynäshamns kommunparti

¹ “Ett urbant tolkningsföreträde?”, En studie av hur landsbygd skapas i nationell policy. Malin Rönnblom, Umeå centrum för genusstudier, Umeå universitet 2014, ... läs rapporten

² “Den urbana normen”, En intersektionell diskursanalys av planeringens föreställningar om stad och l andsbygd i Skåne, Lund och Östra Göinge, Therese Svensson, Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Lunds universitet 2015, ... läs rapporten

Bilaga 1: Mer om territoriell maktordning och urban norm
 

Johanna Nilsson, nationalekonom, och Maria Lillieström, företagsekonom, har över tio års professionell erfarenhet av att arbeta med frågeställningar som rör platser i glesa miljöer. De presenterar sina tankar och ideér på http://www.harifran.nu. Några citat:

"Territoriell maktordning är en teoribildning vars utgångspunkt är att staden är norm. Teoribildningen kan jämföras med genusordningen då det rör sig om maktstrukturer som gynnar en viss grupp av platser och därmed en viss grupp av människor. Makt förstås ofta som resurser, men makt kan också handla om möjligheterna att sätta dagordningen för vilka frågor som ska diskuteras och vilka beslut som ska tas. Makt kan även handla om tolkningsföreträde, om att avgöra vad som är möjligt att i frågasätta och vad som är så normalt att det nästan inte går att benämna."

"Den urbana normen är ett generellt synsätt i vårt samhälle där täta miljöer, det vill säga urbana miljöer (som staden) betraktas som det ”normala” och det som är självklart men också ”önskvärt”. Andra platser betraktas som det ”avvikande”. Staden kopplas samman med positiva värden som beskriver modernitet, framgång och utveckling. Oavsett om detta är sant eller i nte. Andra platser, så som l andsbygden, kopplas i hop med helt andra värden. Detta försätter staden och stadsborna i en priviligierad position i förhållande till andra platser och deras i nvånare. Staden i frågasätts i nte utan tas för given och den får utgöra l ösningen på alla våra problem. Det handlar, liksom för andra normer, om makt där normer skapar skeva maktstrukturer. Vilket i sin tur påverkar hur vi utformar vårt samhälle."

"Staden och det urbana livet har blivit något av vår tids religion. Staden står för alla svar och alla lösningar. Den kan uppfylla alla våra drömmar. Vi har helt enkelt blivit höga på den urbana utopin. Landsbygdens syfte och existensberättigande handlar ofta om att vara en fond mot vilken storstadsmänniskan kan spegla sitt moderna och medvetna liv. Frågor om vilka konsekvenser en sådan utveckling har för områden utanför staden eller för Sverige, finns överhuvudtaget inte med på tankekartan. Att i frågasätta urbaniseringen och städernas tillväxt är att i frågasätta utveckling. Det är att vara naiv, gnällig och motsträvig. Eller helt enkelt, dum i huvudet. När det gäller normer kopplat till kön, har vi kommit en bit på väg. När det däremot gäller plats finns det fortfarande en stor okunskap och en skrämmande aningslöshet."