Illustratör: Karin Casimir Lindholm.
Urban norm och territoriell maktordning
Vi vill se en framtid där alla platser och människor tillåts berika hela vår kommun utifrån olika förutsättningar och värden.
Vi upplever ofta en okunnighet, aningslöshet eller ovana att resonera kring "urban norm" och "territoriell maktordning" i vår kommun.
Därför har vi ställt samman några resurser där urban norm och territoriell maktordning förklaras och exemplifieras:
- ”Den Urbana normen – den objudna gästen” - en video som presenterar och resonerar.
- Härifrån - en hemsida om urban norm och territoriell maktordning.
- Ett urbant tolkningsföreträde? - En studie av hur landsbygd skapas i nationell policy från Jordbruksverket.
”Den Urbana normen – den objudna gästen”
Föredrag av Johanna Nilsson, nationalekonom, och Maria Lillieström, företagsekonom.
Härifrån
Johanna Nilsson, nationalekonom, och Maria Lillieström, företagsekonom, har över tio års professionell erfarenhet av att arbeta med frågeställningar som rör platser i glesa miljöer.
De presenterar sina tankar och ideér på http://www.harifran.nu/. Några citat:
Territoriell maktordning är en teoribildning vars utgångspunkt är att staden är norm. Teoribildningen kan jämföras med genusordningen då det rör sig om maktstrukturer som gynnar en viss grupp av platser och därmed en viss grupp av människor. Makt förstås ofta som resurser, men makt kan också handla om möjligheterna att sätta dagordningen för vilka frågor som ska diskuteras och vilka beslut som ska tas. Makt kan även handla om tolkningsföreträde, om att avgöra vad som är möjligt att ifrågasätta och vad som är så normalt att det nästan inte går att benämna.
Den urbana normen är ett generellt synsätt i vårt samhälle där täta miljöer, det vill säga urbana miljöer (som staden) betraktas som det ”normala” och det som är självklart men också ”önskvärt”. Andra platser betraktas som det ”avvikande”. Staden kopplas samman med positiva värden som beskriver modernitet, framgång och utveckling. Oavsett om detta är sant eller inte. Andra platser, så som landsbygden, kopplas ihop med helt andra värden. Detta försätter staden och stadsborna i en priviligierad position i förhållande till andra platser och deras invånare. Staden ifrågasätts inte utan tas för given och den får utgöra lösningen på alla våra problem. Det handlar, liksom för andra normer, om makt där normer skapar skeva maktstrukturer. Vilket i sin tur påverkar hur vi utformar vårt samhälle.
Staden och det urbana livet har blivit något av vår tids religion. Staden står för alla svar och alla lösningar. Den kan uppfylla alla våra drömmar. Vi har helt enkelt blivit höga på den urbana utopin. Landsbygdens syfte och existensberättigande handlar ofta om att vara en fond mot vilken storstadsmänniskan kan spegla sitt moderna och medvetna liv. Frågor om vilka konsekvenser en sådan utveckling har för områden utanför staden eller för Sverige, finns över huvudtaget inte med på tankekartan. Att ifrågasätta urbaniseringen och städernas tillväxt är att ifrågasätta utveckling. Det är att vara naiv, gnällig och motsträvig. Eller helt enkelt, dum i huvudet. När det gäller normer kopplat till kön, har vi kommit en bit på väg. När det däremot gäller plats finns det fortfarande en stor okunskap och en skrämmande aningslöshet... (läs mer)
Ett urbant tolkningsföreträde?
En studie av hur landsbygd skapas i nationell policy
Malin Rönnblom, Umeå centrum för genusstudier, Umeå universitet September 2014
Förord från Jordbruksverket
Jordbruksverket är en av de myndigheter i Sverige som har till uppgift att se till att arbeta för en modern och attraktiv landsbygd där det finns jobb och utvecklingsmöjligheter.
Grunden för denna samhällsstyrning vilar på kunskap om de ekologiska, ekonomiska och sociala systemen. Men även värderingar och attityder, medvetna eller omedvetna, spelar roll. Hur vi värderar stad och land får konsekvenser för hur vi formulerar ”problemen” och för vilka ”åtgärder” vi sätter in. Det får i sin tur effekter för i vilken riktning samhället utvecklas.
För att synliggöra de normer som finns i samhället, inte minst kopplat till genomförande av politik, har vi låtit forskare Malin Rönnblom göra en diskursanalys av några nationella strategier inom ett antal områden.
Vår förhoppning är att den här rapporten kan ligga till grund för ett fortsatt normkritiskt arbete, inte bara inom Jordbruksverket, utan även inom andra myndigheter, organisationer och företag... (läs mer)
