Logo banner!

Till miljö- och samhällsbyggnadsnämndens
ordförande tillika kommunalråd Daniel Adborn

Västerby 2018-02-04

Interpellation angående Nynäshamns kommuns översiktsplan och landsbygdens utveckling

Bakgrund

Översiktsplanen för vår kommun antogs av kommunfullmäktige den 17 oktober 2012. I inledningen står följande: “Denna översiktsplan pekar ut vår långsiktiga vision för Nynäshamns kommun och ett antal strategiska vägval. För att uppnå våra mål krävs mod, uthållighet, nytänkande och samverkan, därför ska vi samarbeta med dem som är framåtsträvande, nyfikna, kreativa, uthålliga och medvetna”.1

En översiktsplan definieras i planen som “ett strategiskt dokument som uttrycker kommunens långsiktiga viljeinriktning vad gäller samhällsplanering och utveckling av den fysiska miljön”.2 Att arbeta fram en översiktsplan är ett omfattande och kostsamt arbete, som för den nu gällande planen pågick i sju år. Det är också en viktig demokratisk process, där så många som möjligt ges tillfälle att komma med syn-punkter och förbättringsförslag i flera steg och det ingår i den demokratiska processen, att hänsyn tas till vad man har kommit fram till i översiktsplanen, även om det i strikt mening inte är ett styrande dokument.

Ett av de mål som finns i Översiktsplanen är “Ledande tillväxtkommun” och de tre strategier som ska stödja bl.a. detta mål är:3

I beskrivningen av “bärkraftig ortsstruktur” förtydligas att vår kommun ska växa i de befintliga tätorterna: Nynäshamns tätort, Ösmo, Segersäng, Landfjärden, Sunnerby-Spångbro, Grödby, Stora Vika och Lidatorp.

Beträffande utvecklingsmöjligheter, fastställs det att “Ny bebyggelse lokaliseras i anslutning till befintlig sammanhållen/samlad bebyggelse som består av minst 10 huvudbyggnader och där det finns goda förutsättningar för kollektivtrafik. Det sistnämnda definieras som “maximalt avstånd fågelvägen på 700 m till busshållplats alternativt 1000 meter till pendeltåg”. 4

Det enda vi har kunnat hitta, som liknar denna definition om goda förutsättningar för kollektivtrafik, är följande råd från Trafikförvaltningen, Stockholms Läns Landsting,5 där man har både längsta verkliga avstånd och vad det motsvarar i fågelvägsavstånd, vilket kan vara rimligt, eftersom kommuninvånare inte kan flyga till hållplatser för buss och pendeltåg. Trafikförvaltningen skriver också att: “Trafikförvaltningens riktvärden för gångavstånd ska primärt ses som en hjälp i den kommunala planeringen av nya bebyggelseområden i syfte att uppnå en god standard på kollektivtrafiken”. 6 Detta innebär att riktvärdena inte är tvingande och att de gäller bebyggelse av nya områden och inte är tänkta att hindra bygglov för några enstaka hus.

Tabell för gångavstånd mellan bostadsbebyggelse och kollektivtrafik

Mot bakgrund av ovanstående önskar jag ställa följande frågor till miljö- och samhällsbyggnadsnämndens ordförande tillika kommunalråd Daniel Adborn:

1.    Den här regeln i Översiktsplanen, om goda förutsättningar för kollektivtrafik, definieras som att det ska vara “maximalt avstånd fågelvägen på 700 m till busshållplats alternativt 1000 meter till pendeltåg” utgår från ett urbant perspektiv, dvs. att staden är normen, eftersom det är ytterst få platser på landsbygden, där detta kan uppfyllas.
 
a.    Hur är ovanstående regel i Översiktsplanen förenlig med strategierna för “Ledande tillväxtkommun”: “Bärkraftig ortsstruktur” och “Levande landsbygd och skärgård”, om det innebär att bygglov på landsbygden avslås, även i anslutning eller nära anslutning till någon av de tätorter som är utpekade som orter som ska växa?
 
b. Är det från Trafikförvaltningens riktlinjer, som denna regel kommer eller varifrån kommer den?
 
c. Om det är Trafikförvaltningens riktlinjer som är ursprunget till definitionen i Översiktsplanen, så är ju den helt fel?
 
2. Regeln i Översiktsplanen: “maximalt avstånd fågelvägen på 700 m till busshållplats alternativt 1000 meter till pendeltåg”, har utgjort grund för avslag för flera bygglov den senaste tiden, både när det gäller några hus och en grupp av hus. Om man jämför med reglerna för skolskjuts7 har man svårt att förstå logiken i regeln i Översiktsplanen, eftersom kraven på vad vuxna ska klara är mycket låga, maximalt en kilometers avstånd till kollektivtrafik fågelvägen, jämfört vad barn ska klara av. I skolskjutsreglerna står det att elever har rätt till fri skolskjuts om avståndet mellan hemmet och skolan är 3 km för årskurs F-3, dvs. t.ex. sex-åringar ska gå nästan 3 km innan de får skolskjuts. För elever i årskurserna 4-6 är gränsen 4 km och för årskurserna 7-9, får man inte skolskjuts om man inte har en halvmil, dvs. 5 km till skolan från hemmet.
 
Hur kan det komma sig att man inte får bygglov, inte ens i anslutning till en tätort eller samlad bebyggelse, om det är mer än 700 m till busshållplatsen alternativt 1000 meter till pendeltåg fågelvägen, medan små barn på sex år förväntas gå knappt sex kilometer varje dag till och från skolan och äldre elever ska gå knappt en mil till och från skolan om dagen?
 
3. År 2012 köpte vår kommun den s.k. Stockholmsmarken av Stockholms stad. Marken är 3,5 gånger större än orten Nynäshamn, dvs. 24 miljoner kvadratmeter jämfört med orten Nynäshamn, som omfattar 7 miljoner kvadratmeter. I argumenten för köpet framhölls att köpet var så viktigt för vår kommuns tillväxt och möjligheter till bostadsbyggande.
 
a. Ungefär hur många procent av den s.k. Stockholmsmarken uppfyller ovanstående kriterier för bygglov: “Ny bebyggelse lokaliseras i anslutning till befintlig sammanhållen/samlad bebyggelse som består av minst 10 huvudbyggnader och där det finns goda förutsättningar för kollektivtrafik. Det sistnämnda definieras som “maximalt avstånd fågelvägen på 700 m till busshållplats alternativt 1000 meter till pendeltåg”? 8
 
b. Om regeln i Översiktsplanen, som vår kommun har satt upp, förhindrar bostadsbyggande på den s.k. Stockholmsmarken, vad ska vi då ha marken till?
 
c. Minskar inte värdet på Stockholmsmarken rejält, om den här regeln i Översiktsplanen förhindrar byggnationer, där inte dessa kriterier uppfylls?
 
4. Den politiska ledningen talar ofta om hur viktigt det är att vår kommun växer och att vi får fler invånare. Inflyttningen från vårt eget län är stor, se bilaga A. När människor från vårt eget län flyttar till vår kommun, så väljer man mindre orter och storstadsnära landsbygd, se bilaga B. Men utvecklingen på landsbygden i vår kommun stoppas nu av två avgörande faktorer:
 
- Den ena faktorn är regeln om närheten till kollektivtrafik, (se ovan), som ytterst sällan uppfylls på landsbygden och har ännu mindre förutsättningar att uppfyllas om utvecklingen avstannar, då bygglov inte ges p.g.a. regeln i Översiktsplanen. Det här blir moment “22”.
 
- Den andra faktorn är den “våta filt”, som sedan några år har lagts på stora delar av landsbygden i vår kommun genom att de delar, som omfattas av VA-planen och VA-strategin, inte får bygglov förrän dessa har detaljplanerats, vilket är en process på minst 10-20 år.
 
a. Förstår inte den nuvarande politiska ledningen, S, L och MP, vilka konsekvenser de här två faktorerna får för landsbygdens utveckling i vår kommun? Eller är detta en del i de medvetna “strategiska vägval”, som det står om i inledningen till Översiktsplanen9, som i praktiken stoppar all utveckling på landsbygden?
 
b. Hur stämmer dessa hinder för landsbygdens utveckling överens med det som står i inledningen till Översiktsplanen: “För att uppnå våra mål krävs mod, uthållighet, nytänkande och samverkan, därför ska vi samarbeta med dem som är framåtsträvande, nyfikna, kreativa, uthålliga och medvetna”.10 och det som står på Översiktsplanens förstasida: “Frihet att utvecklas”11?
 


För Sorundanet Nynäshamns kommunparti



Lena Dafgård



Partiledare och fullmäktigeledamot

Bilaga A: In- och utflyttning i vår kommun 2016.
Bilaga B: Inflyttning från egna länet till vår kommun.

1 s. 10.
2 s. 10.
3 s. 14.
4 s. 28 (min fetstil).
5 Riktlinje, faställd 2015-12-21, SL-S-419761, Revisionsnummer 3, s. 31.
6 Riktlinje, faställd 2015-12-21, SL-S-419761, Revisionsnummer 3, s. 29.
7 http://www.nynashamn.se/Forskola-och-skola/Skolskjuts.html
8 s. 28, (min fetstil).
9 s. 10.
10 s. 10.
11 Översiktsplanens förstasida.

Bilaga A: In- och utflyttning i vår kommun 2016.

In- och utflyttning år 2016

Källa:
SCB Kommunfakta Nynäshamn 2017













Bilaga B: Inflyttning från egna länet till vår kommun.

In- och utflyttning år 2016

Källor:
SCB Kommunfakta Nynäshamn 2017
SCB Kommunfakta Nynäshamn 2017 - tätorter
SCB Kommunfakta Nynäshamn 2017 - barn och familj



Sorundanet Nynäshamns kommunparti

Västerby byväg 1, 137 94 NORRA SORUNDA
Tel 0708 - 92 17 50, kontakt@sorundanet.se

Facebook Twitter Instagram Google+
Läs dokumentet som PDF