Till kommunstyrelsens ordförande
tillika kommunalråd Patrik Isestad
Västerby 2017-06-04
Interpellation angående ekonomisk redovisning av den s.k. Stockholmsmarken
Bakgrund
Den 24 september 2012 beslöt Stockholms stads fullmäktige att slutföra försäljningen av 49 fastigheter i Nynäshamns kommun till Nynäshamn kommun. Den 13 november 2012 fattade Nynäshamns kommunfullmäktige beslut om att köpa dessa 49 fastigheter, med en sammanlagd areal om ca 2 400 ha, för 255 miljoner kronor. Vår kommun har först under 2015 ansökt om lagfart för tre av de 48 fastigheterna, trots att det enligt 20 kap. 2 § jordabalken ska ske senast tre månader räknat från den dag då den handling, som grundar förvärvet, upprättades, dvs. i början av år 2013. Kommunen valde att i stället för att ansöka om lagfart, ansöka om fastighetsreglering för resterande 45 fastigheter för att spara på stämpelskatten och denna ansökan har inkommit först i slutet av 2015.
Mot bakgrund av ovanstående, önskar jag ställa följande frågor till kommunstyrelsens ordförande:
- För att kunna köpa Stockholmsmarken, lånade kommunen till köpeskillingen. Hur stora har räntekostnaderna varit hittills för 2012, 2013, 2014, 2015 och 2016 och vilken ränta baseras dessa kostnader på för respektive år?
- Hur stora har förvaltningskostnaderna varit för Stockholmsmarken för 2012, 2013, 2014, 2015 och 2016?
- Hur ser den ekonomiska redovisningen ut för den s.k. Stockholmsmarken? Enligt handlingarna till kommunstyrelsens möte 2017-05-31, är 62 miljoner klassificerade som pågående investeringar. Vad ingår i denna summa?
- Hur mycket är de totala driftskostnaderna och investeringarna per år för 2012, 2013, 2014, 2015, och 2016 sedan köpet 2012 och vad ingår i denna investering?
- Hur mycket har Stockholms stad fakturerat vår kommun för fastighetsskatt per år för Stockholmsmarken sedan köpekontraktet undertecknades 2012?
- När beräknas Nynäshamns kommun vara registrerad ägare till marken som inköptes 2012? (Att vara registrerad ägare är en förutsättning för att kunna avyttra marken).
- Det tar ju ett antal år innan man kan betala tillbaka ett lån på 255 miljoner kronor, vilket gör att man behöver göra en långsiktig riskbedömning för ett sådant lån. Hur har vår kommun tagit höjd för en ökad räntenivå, t.ex. 4 %, i sin riskbedömning?
- Hur mycket intäkter har vår kommun fått för Stockholmsmarken för 2012, 2013, 2014, 2015 och 2016?
Lena Dafgård
Partiledare och
fullmäktigeledamot
Sorundanet Nynäshamns kommunparti