Motion angående att införa modellen mål- och resultatstyrning vid framtagning av Mål och budgetdokument och kommunens årsredovisning

Västerby 2017-06-04

Motion angående att införa modellen mål- och resultatstyrning vid framtagning av Mål och budgetdokument och kommunens årsredovisning

Bakgrund

Revisorerna har under lång tid, åtminstone sedan 2013, kritiserat måluppfyllelsen i årsredovisningen och att merparten av målen inte är mätta eller inte ens kan mätas. Detta vill vi i Sorundanet Nynäshamns kommunparti ändra på. Med denna motion hoppas vi att de politiska partierna kan enas om styrmodellen som rekommenderas av SKL, Sverige kommuner och landsting. Styrmodellen är ju inte en politisk fråga utan snarast en administrativ ledningsfråga. Sedan ska naturligtvis varje parti ha frihet att själva bestämma innehållet i politiken och vilka prioriteringar respektive parti väljer att göra.

Syfte

Politikerna har fått sina uppdrag som förtroendevalda genom att kommunens invånare har röstat på deras parti eller på dem personligen i kommunalvalet vart fjärde år. Att vara förtroendevald innebär att man har fått förtroendet att representera medborgarna och att på deras uppdrag styra över verksamheten i kommunen. Den styrmodell som används av politiker idag kallas målstyrning. Denna modell är inte ny utan infördes i Sverige i mitten av 1980-talet. Gemensamma mål, som fullmäktige fattar beslut om i Mål- och budgetdokumentet, är grunden för målstyrningen och dessa mål följs sedan upp i årsredovisningen, som godkänns av fullmäktige. Det är viktigt att de gemensamma målen inte är för många utan att de fokuserar på de viktigaste områdena i kommunens verksamhet.

En förutsättning för att målstyrningens modell ska fungera är att målen, som fullmäktige beslutar om, ska vara mätbara och bygga på sakligt faktaunderlag. Om målen är formulerade som visioner eller viljeyttringar och inte är mätbara, kan inte målen följas upp och då faller hela målstyrningsmodellen. Detta innebär också att fullmäktige, som är kommunens högsta beslutande organ, inte kan styra över verksamheten, vilket ofta medför brister i styrning och ledning. Resultatet blir att fullmäktige inte kan bestämma över vad kommuninvånarna ska få för tjänster och service för sina skattepengar och fullmäktige kan inte heller påverka hur kommunens tjänster och service ska förbättras och utvecklas.

Ett mynt har som bekant två sidor. Den ena sidan av myntet är målen och den andra sidan är resultatet. Att sätta upp mål är inte så svårt, men att sedan följa upp dem, det är det som är svårigheten med denna styrmodell. I stället för att följa upp målen, är det lätt att falla in i att beskriva vad nämnden har gjort med pengarna i budgeten, t.ex. att räkna upp aktiviteter, projekt och annat som nämnden har arbetat med under året. Det är dock inte detsamma som att följa upp resultatet.¹ Att det här också gäller Nynäshamns kommun, ser vi många exempel på i årsredovisningen från 2016 och tidigare samt i nämndernas rapporter.

Målstyrning är viktigt för verksamhetens utveckling och för att invånarnas skatt ska användas så effektivt som möjligt. SKL menar att utgångspunkten för styrning med mål och resultat är:

Om du inte kan mäta resultat kan du inte skilja framgångar från misslyckanden.
Om du inte kan identifiera framgångar kan du inte lära dig från dem.
Om du inte kan identifiera misslyckanden kan du inte korrigera dem.²

Därför är det oerhört viktigt för verksamhetens positiva utveckling att inte bara sätta upp mål och resultatindikatorer utan att också följa upp dem för att se resultatet: ”Inga resultat – ingen kunskap.”³ Det handlar ju om att ge kommuninvånarna så bra nytta som möjligt för sina skattepengar. Genom resultatuppföljningen tar man reda på: ”Vad får medborgarna för sina pengar? Vad uppnår vi med de resurser vi har? Kan vi prestera ett lika gott resultat med mindre resurser?”⁴

Det är också viktigt att ha både lång- och kortsiktiga mål. Exempel på ett långsiktigt mål är att alla elever ska uppnå minst godkänt i alla ämnen och ett kortsiktigt mål kan vara att 85 % av alla elever ska uppnå minst godkänt under det år som Mål- och budgetdokumentet gäller.

Nämndernas uppdrag ute i verksamheterna är att genomföra de beslut som fullmäktige har fattat och detta fungerar inte om politikerna i nämnder får formulera sina egna verksamhetsspecifika mål. En viktig förutsättning för att målstyrningsmodellen ska fungera, d.v.s. att fullmäktige ska styra över verksamheten, är därför att alla mål, inklusive nämndernas mål, fastställs av fullmäktige. Utifrån dessa mål, kan sedan tjänstepersonsledningen bryta ner de av fullmäktige fastställda målen för verksamheten och använda fler mål och resultatnivåer för att uppnå de mål som fullmäktige har bestämt.

En central skillnad mellan privata företag och t.ex. kommunal verksamhet är hur man ser på resultat. Privata företag, fokuserar fr.a. på att gå med vinst och i kommunal verksamhet handlar det i stället om i vilken utsträckning man har lyckats ge kommuninvånarna, dvs. skattebetalarna, den service som de har behov av till lägsta möjliga kostnad. Resultatstyrning i kommunal verksamhet innebär att resultatet av ”de tjänster som kommunen levererat till sina medborgare har utförts på ett sådant tillfredsställande sätt att det ur medborgarens synvinkel har skapats ett kvalitativt mervärde utifrån dennes behov”⁵. För att mäta måluppfyllelse används resultatindikatorer. Bra resultatindikatorer fokuserar på de viktigaste kommunala tjänsternas kvalitativa egenskaper från kommuninvånarens perspektiv. Eftersom jämförelser med andra kommuner är en förutsättning för att kunna avgöra om kommunens resultat är godkänt eller inte, är det viktigt att resultatindikatorerna formuleras så att de kan användas för jämförelser.⁶

Syfte

Syftet med att använda SKL:s rekommendationer gällande mål- och resultatmodell är att kommunens verksamhet ska uppnå högre kvalitet genom systematisk uppföljning av mål och resultatindikatorer och därmed tydligare styrning och ledning.

Yrkande

Vi yrkar utifrån ovanstående att kommunfullmäktige beslutar att SKL:s rekommendationer gällande mål- och resultatstyrningsmodell ska användas i Nynäshamns kommun, vilket innebär den politiska ledningens budgetförslag och helst samtliga partiers budgetförslag ska utformas enligt följande:

Att mål, som kan mätas med resultatindikatorer, ska formuleras i Mål- och budgetdokumentet
Att det finns resultatmål, dvs. ett mätbart resultat att sträva mot för respektive resultatindikator för det år som Mål- och budgetdokumentet gäller
Att det finns en strävan efter att formulera mål och resultatindikatorer som kan mätas under året och inte bara i slutet av året, vilket gör det möjligt att ha kontinuerlig uppföljning och inte bara visa resultatet när året är över och det inte längre går att påverka resultatet
Att resultatindikatorerna väljs så att deras resultat finns tillgängliga vid tiden för årsredovisningen
Att resultaten av indikatorerna anges för minst två år tillbaka, gärna längre, både i Mål- och budgetdokumentet och i årsredovisningen
Att målen och resultatindikatorerna i Mål- och budgetdokumentet formuleras så att deras resultat kan mätas över tid
Att Mål- och budgetdokumentet specificerar mål och resultatindikatorer även för nämnderna
Att kommunstyrelsen följer upp nämndernas måluppfyllelse, eftersom kommunstyrelsen har uppsiktsplikt över samtliga nämnder
Att både de övergripande målen och resultatindikatorer samt nämndernas mål och resultatet av indikatorerna, som fullmäktige beslutar om i Mål- och budgetdokumentet, också är desamma som finns i årsredovisningen för samma år

..................................
Lena Dafgård
Partiledare och fullmäktigeledamot
Sorundanet Nynäshamns kommunparti

..................................
Per Ranch
Fullmäktigeledamot
Sorundanet Nynäshamns kommunparti

¹ Mål och resultat. Att utveckla mål- och resultatstyrning, (2014), SKL.
² Mål och resultat. Att utveckla mål- och resultatstyrning” (2014), SKL, s. 6.
³ Inga resultat – ingen kunskap. Kvalitetsmått i kommunal verksamhet, SKL och RKA (Rådet för främjande av kommunala analyser, (2010) s. 3
⁴ Inga resultat – ingen kunskap. Kvalitetsmått i kommunal verksamhet, SKL och RKA (Rådet för främjande av kommunala analyser, (2010) s. 3
⁵ Mål och resultat. Att utveckla mål- och resultatstyrning” (2014), SKL, s. 11.
⁶ Mål och resultat. Att utveckla mål- och resultatstyrning, (2014), SKL.