2017-05-10: Vi yrkar att Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden får en anmärkning

Västerby 2017-05-10

Yrkande beträffande fullmäktiges ansvarsprövning för Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

Bakgrund

Ansvarsutkrävande och granskning är grunden för den kommunala självstyrelsen, dvs. den lokala demokratin i kommunen. Ansvarsprövningen i fullmäktige fyller flera funktioner; t.ex. är det ett sätt att ge signaler om hur fullmäktige ser på verksamheten och förvaltningen under det år som har passerat¹. Fullmäktige godkänner, kritiserar eller underkänner, ger förändrade direktiv och förutsättningar. Ansvarsprövningen är ett av flera sätt för fullmäktige att styra uppdragstagare i styrelse, nämnder och beredningar. Den ”interna ansvarsprövningen i fullmäktige är därför viktig i det lokala demokratiska systemet.”². Fullmäktiges ledamöter har ett stort ansvar mellan valen, eftersom kommuninvånarna bara kan påverka direkt genom kommunala val vart 4:e år. De förtroendevalda i nämnder och styrelser, som har blivit valda av fullmäktige, har fått ett uppdrag av fullmäktige. Detta brukar kallas för revisionsansvar. I detta ingår följande:

Ansvar att bedriva verksamheten enligt fullmäktiges mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten.
Ansvar att se till att den interna kontrollen är tillräcklig och verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt.
I ansvaret ligger också att återrapportera till fullmäktige och att upprätta rättvisande räkenskaper.³

Detta innebär att i fullmäktiges ansvarsprövning är det: ” … den politiska organisationen med de förtroendevalda ledamöterna som prövas, inte de anställda.”⁴

Sorundanet Nynäshamns kommunparti tar mycket allvarligt på det uppdrag som våra ledamöter i fullmäktige har, inte minst mot kommuninvånarna, som bara kan påverka en gång var 4:e år, dvs. vid val. Vi har därför lagt ner mycket obetald fritid på att granska verksamheten som ska redovisas och följas upp av fullmäktige. Detta gör vi inte för att försöka hitta fel och kritisera den politiska ledningen utan för att vi vill att kommunen ska utvecklas positivt och att verksamheterna ska förbättras. Om vi ville vinna politiska poäng med vår granskning, finns det många sätt som detta skulle kunna göras på med betydligt mindre insats i form av vår fritid.

Styrning med mål och resultat

Sorundanet Nynäshamns kommunparti har tagit del av revisorernas granskning, rapportering av verksamheten för 2016 samt ekonomisk redovisning.

Kommunens styrmodell är målstyrning, precis som i nästan all offentlig verksamhet sedan 1980-talet.⁵ Denna modell går ut på att man sätter upp mål i Mål och budget-dokumentet, som fullmäktige beslutar om och sedan följs målen upp i årsredovisningen, som godkänns av fullmäktige.

Ett mynt har som bekant två sidor. Den ena sidan av myntet är målen och den andra sidan är resultatet. Att sätta upp mål är inte så svårt, men att sedan följa upp dem, det är det som är svårigheten med denna styrmodell. I stället för att följa upp målen, är det lätt att falla in i att beskriva vad nämnden har gjort med pengarna i budgeten, t.ex. att räkna upp aktiviteter, projekt och annat som nämnden har arbetat med under året. Det är dock inte detsamma som att följa upp resultatet.⁶ Att det här också gäller Nynäshamns kommun, ser vi många exempel på i årsredovisningen 2016 och i nämndernas rapporter.

SKL menar att utgångspunkten för styrning med mål och resultat är:⁷

Om du inte kan mäta resultat kan du inte skilja framgångar från misslyckanden.
Om du inte kan identifiera framgångar kan du inte lära från dem.
Om du inte kan identifiera misslyckanden kan du inte korrigera dem.

Därför är det oerhört viktigt för verksamhetens positiva utveckling att inte bara sätta upp mål och indikatorer utan att också följa upp dem för att se resultatet: ”Inga resultat – ingen kunskap.”⁸ Det handlar ju om att ge kommuninvånarna så bra nytta som möjligt för sina skattepengar. Genom resultatuppföljningen tar man reda på: ”Vad får medborgarna för sina pengar? Vad uppnår vi med de resurser vi har? Kan vi prestera ett lika gott resultat med mindre resurser?”⁹

Prövning av ansvarsfrihet

För att kunna svara på ovanstående frågor: ”Vad får medborgarna för sina pengar? Vad uppnår vi med de resurser vi har? Kan vi prestera ett lika gott resultat med mindre resurser?”¹⁰ behöver man göra jämförelser med andra kommuner. För att kunna mäta resultatet, måste indikatorerna också ha ett målvärde, ett mål att sträva mot. Det saknas tyvärr i Mål och budgetdokumentet 2016-2019. Det finns målvärden för vissa indikatorer för 2019, men de är tyvärr inte till någon hjälp, när resultatet för 2016 ska granskas. Detta gäller även Miljö- och samhällssbyggnadsnämndens redovisning. Det är däremot positivt att antalet mål har minskats sedan t.ex. 2015, eftersom det möjliggör effektiv styrning, men det blir samtidigt svårt att bedöma måluppfyllelsen, om det t.ex. bara finns ett mål.

Utifrån det granskade underlaget anser vi att Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har brustit när det gäller följande två punkter av åtta punkter som utgör grunden för ansvarsprövning:

Bristande måluppfyllelse, ohörsamhet till mål och riktlinjer fastslagna av fullmäktige eller i föreskrifter
Bristande styrning, ledning, uppföljning och kontroll

Motivering

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden hade ett underskott jämfört med budget på 8,9 miljoner och beslutade åtgärder för att uppnå en budget i balans har inte varit tillräckliga. Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens verksamhet får anses som lättare att råda över än t.ex. Socialnämndens verksamhet.
Enligt revisionsrapporten har nämnden 21 mål och endast fyra av dessa bedöms som uppfyllda. Tre mål kan inte bedömas och fyra mål är ej uppfyllda. Tio mål är delvis uppfyllda. Revisorerna påtalar också i sin rapport att det saknas en tydlig bild över hur nämnden bedömer måluppfyllelsen. Även om en del indikatorer följs upp, saknas ofta en bedömning av målet. Detta innebär att måluppfyllelsen inte är tillfredsställande.
Revisorerna har också uppmärksammat i sin rapport att Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden inte har behandlat de särskilda uppdrag de har fått av fullmäktige under året, t.ex. att utarbeta ett internhyresavtal.
Hoxlaprojektet för energieffektivisering är avbrutet. Nedlagda utgifter är enligt årsredovisningen 9,2 miljoner kronor.
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har också haft stora problem med arbetsmiljön, enligt den konsultrapport från GestaltPartner som har redovisats 2016:
- Konsultrapporten visar att verksamheten inte bedrivs effektivt, eftersom organisationen inte klarar av att arbeta strategiskt styrande utifrån ett helhetsperspektiv.
- Det förekommer mycket dubbelarbete och de samlade resurserna och kompetenserna används inte optimalt utifrån ett helhetsperspektiv.
- Det samlade ledarskapet lever inte heller upp till de rimliga krav som ställs på förändringsledarskap när det gäller kommunikativ relationell kompetens
- Ledarskapet drivs inte på ett samlat sätt och karaktäriseras mer av individuella behov/särintressen, tradition och relationer än att leda mot mål och leverera resultat.
- Rapporten konstaterar också att: Styrning, kontroll och optimering av resurser blir svag och otydlig när arbetsströmmar kommer utan styrning över/mellan förvaltnings- och avdelnings- och enhetsgränser gällande processer, projekt och arbetsuppgifter.
- Det saknas en samlad definierad bild av mål, prioriteringar och avgränsningar.

Sammanfattning

Bristande måluppfyllelse, ohörsamhet till mål och riktlinjer fastslagna av fullmäktige eller i föreskrifter
Bristande styrning, ledning, uppföljning och kontroll

I fullmäktiges ansvarsprövning kan allvarliga brister för bara en av dessa åtta punkter som ingår i ansvarsprövningen leda till anmärkning eller avstyrkande av ansvarsfrihet för den nämnd som bedöms. Vi har funnit allvarliga brister för två av dessa punkter. Därför ser vi oss nödsakade att rikta en anmärkning mot Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden för verksamhetsåret 2016.

Sorundanet Nynäshamns kommunparti
genom

Lena Dafgård
Partiledare
Fullmäktigeledamot

¹ Fullmäktiges ansvarsprövning. Formella krav och praktisk handledning. (2012), SKL
² Fullmäktiges ansvarsprövning. Formella krav och praktisk handledning, sidan 6. (2012), SKL
³ Fullmäktiges ansvarsprövning. Formella krav och praktisk handledning, sidan 6. (2012), SKL
⁴ Fullmäktiges ansvarsprövning. Formella krav och praktisk handledning, sidan 5. (2012), SKL
⁵ Mål och resultat. Att utveckla mål- och resultatstyrning, (2014), SKL.
⁶ Mål och resultat. Att utveckla mål- och resultatstyrning, (2014), SKL.
⁷ Mål och resultat. Att utveckla mål- och resultatstyrning, (2014), SKL, s 6.
⁸ Inga resultat – ingen kunskap. Kvalitetsmått i kommunal verksamhet, SKL och RKA (Rådet för främjande av kommunala analyser, (2010) s. 3
⁹ Inga resultat – ingen kunskap. Kvalitetsmått i kommunal verksamhet, SKL och RKA (Rådet för främjande av kommunala analyser, (2010) s. 3
¹⁰ Inga resultat – ingen kunskap. Kvalitetsmått i kommunal verksamhet, SKL och RKA (Rådet för främjande av kommunala analyser, (2010) s. 3