Logo banner!

Nynäshamns kommun
Registrator, kommunstyrelseförvaltningen
149 81 Nynäshamn

Västerby 2013-09-16

Yttrande över VA-UTVECKLINGSPLAN FÖR NYNÄSHAMNS KOMMUN, Dnr 2011.0948, Remissversion

Bakgrund

Sorundanet har av Nynäshamns kommun beretts möjlighet att lämna synpunkter på förslag till VA-utvecklingsplan för Nynäshamns kommun. Vi har valt att disponera yttrandet så att vi först redogör för vissa övergripande synpunkter följt av våra mer detaljerade synpunkter redovisade efter utvecklingsplanens disposition.

Övergripande synpunkter

Inledningsvis välkomnar vi kommunens ambition att ta tag i VA-frågan. Vad vi förstår av remisshandlingen så är kommunens ambition att satsa miljardbelopp på att säkra resursen dricksvatten och att avlasta känsliga recipienter. Med anledning av denna mycket höga monetära ambitionsnivå, vill vi lyfta fram följande förbättringsförslag:

  1. Remisstiden är från den 18 juni fram till den 16 september 2013 och sammanfaller med sommar- och semestertider. Det är mycket svårt att i demokratisk anda läsa in, analysera, diskutera, samordna och inkomma med synpunkter inom denna tidsram. Vi föreslår att sommar- och semestertider undviks, eller om det inte är möjligt, att remisstiden förlängs avsevärt. Vår bedömning är att remisstiden behöver vara tre månader i normalfallet.
  2. Som vi påpekade i vårt yttrande rörande VA-strategin är vi förvånade över att kommunen inte söker nya, kostnadseffektivare lösningar med större miljönytta. Ett sådant exempel är “Södertäljemodellen - Enskilda avlopp i kretslopp” som Länsstyrelsen i Stockholm, Södertälje kommun, Lantbrukarnas riksförbund och Institutet för jordbruks- och miljöteknik, har tagit fram. Vi föreslår att kommunen överväger liknande lösningar, delvis p.g.a. kommunens ansträngda ekonomi. Vi förstår inte hur kommunen ska ha råd att genomföra remisshandlingens VA-utvecklingsplan.
  3. Som vi påpekade i vårt yttrande rörande VA-strategin är vi förvånade över att nyckeltal för kostnader för utbyggnad av VA-lösningar saknas. Trots att VA-utvecklingsplanen innebär en investering i miljardklassen så saknas några som helst ekonomiska siffror eller bedömningar. Den självklara frågan som uppkommer för de som berörs är naturligtvis “Vad kostar det för mig?”. Den självklara frågan för de förtroendevalda som ska besluta är “Vad kostar det för kommunen?”. Det är olyckligt att varken kommuninvånarna eller de förtroendevalda får ett bra beslutsunderlag.
  4. Som vi påpekade i vårt yttrande rörande VA-strategin så saknar vi en VA-utvecklingsplan för de norra och nordvästliga kommundelarna. Dessa delar gränsar mot Haninge och Botkyrka och där man kan förvänta sig en relativt stor inflyttning p.g.a. närheten till Stockholm. Vi saknar också resonemang om hur en eventuell samverkan med grannkommunerna kan ske när exploateringstrycket på dessa norra kommundelar ökar.

Detaljerade synpunkter

I det följande kommenterar vi respektive avsnitt:

2 Syfte och mål

På s. 5 läser vi “Målet med VA-utvecklingsplanen är att, för både fastighetsägare, tjänstemän och politiker i kommunen, tydliggöra vad som gäller för kommunens VA-planering, vilka områden som planeras anslutas till det kommunala VA-nätet och den utveckling som kan följa i områdena”. För att nå detta mål föreslår vi att VA-utvecklingsplanen kompletteras med kartor som visar utbredningen av befintligt VA-nät samt dess ålder.

3.2 Karta VA-utbyggnad

På s. 9 framgår med stor tydlighet hur de norra och nordvästra kommundelarna saknar en VA-utvecklingsplan. Varför finns ingen VA-utvecklingsplan för dessa kommundelar?

3.4 Finansiering

På s. 10 uppfattar vi det som att finansieringen är tänkt att ske med en VA-anläggningsavgift, en höjning av VA-taxan samt i efterhand via avgifter för eventuella bygglov.

Inga siffror redovisas för hur stor VA-anläggningsavgiften blir eller hur stor VA-taxan blir efter höjningen. Efterhandsfinansiering via bygglov är mycket osäkert eftersom många områden redan är tätt exploaterade och ej medger någon utbyggnad. En annan viktig fråga är de boendes inställning till avstyckningar och nyexplateringar. Många har bosatt sig på landet i syfte att ha en större privat sfär än i tätortsmiljöer. Ingen bedömning görs av hur stor denna efterhandsfinansiering kan tänkas bli i kronor eller över vilken tidsperiod den kan tänkas ske

4.6 VA-lån

På s. 14 läser vi att kommunen kommer att erbjuda ett VA-lån om egna banken inte kan ge ett lån. Är detta verkligen kutym att kommuner gör på detta vis? I så fall, hur hög blir räntan och på hur lång tid kan ett sådant lån löpa? Finns det någon bedömning av hur stora åtaganden kommunen kan tänka sig göra och hur stor är riskerna med dessa osäkra lån?

6 Genomförande och uppföljning

På s. 17 längst ned läser vi “Uppföljning och eventuell revidering av VA-utvecklingsplanen ska ske under varje mandatperiod.” Om uppföljning och ev. revidering av VA-utvecklingsplanen ska ske under varje mandatperiod, kan ju detta svänga en hel del och vi undrar då hur det går med kontinuiteten.

7 OMRÅDESBESKRIVNINGAR

På s. 20 läser vi “Om det finns särskilda skäl kan kommunen ge dispens från strandskyddet, vilket förmodligen kommer att bli aktuellt i områden där strandområdet redan är ianspråktagen.” Vi frågar oss hur kommunen då kan se till att det strandskyddade området inte minskar, vilket kommunen fastslagit att det inte ska ske? Längre ner läser vi “Förskola eller skola kan i framtiden bli aktuellt (vid större permanentbefolkning) någonstans på Oxnö, Svärdsö eller Torö liksom i Landfjärden.” Vi ber att få påpeka att Torö skola just är nedlagd.

På s. 22 läser vi att Sanda delområde ligger längs med Sorundavägen. Samtidigt hänvisar man till förslag till detaljplan för Norr Enby och där står det att området ligger utmed Tungelstavägen. Mycket förvirrande. Vi föreslår att vägen benämns lika i de två dokumenten Längst ned, läser vi att hållplatserna vid Olivelund och Fagerviks skola trafikeras av två busslinjer, linje 858 och linje 848. Det finns dock en tredje busslinje, nämligen linje 729.

På s. 28 läser vi “För att skapa ett attraktivt boende och ett minskat bilberoende bör det tillskapas möjligheter för distansarbete och sociala aktiviteter i gemensamhetslokaler samt bilpool.” Vi menar att fiber är av största betydelse för att man ska kunna distansarbeta och ha företag på landsbygden. Kanske kan framdragning av fiber samordnas med VA utbyggnaden?

På s. 81 läser vi ”Lisö är en halvö, perifert belägen …”. I förhållande till vad är Lisö perifert beläget? Vi föreslår att denna mening formuleras om.

Sorundanet
genom



Per Ranch